Får be om ursäkt för min mamma. Hon är visst inte så bra på att vara sekreterare som jag trodde. Tydligen skyller hon på att det är svårt att hinna med när jag envisas med att äta hela tiden, men jag vet inte jag...det händer ju faktiskt att jag sover också. Visserligen på henne, men ändå..
Det har blivit lite tystare här hemma nu på dagarna när storebror är på förskolan. Jag brukar följa med dit och bli klappad på fötterna av de andra barnen, men för det mesta ser jag till att sova under tiden, det blir lugnast så.
Jag har nu blivit så stor att jag gått in i min första utvecklingsfas (mamma har en app som heter Wonder weeks och som talar om när jag ska bli knasig). Samtidigt passade Elvin på att smitta mig med min första förkylning. Så det har varit riktigt synd om mig ska ni veta. Och när det är synd om mig så måste jag få vara i mammas famn hela tiden, annars skriker jag som om det gällde livet. Mamma säger att när jag kommer ur den här fasen kommer jag till exempel att ha lärt mig att le. Av lättnad, antagligen.
Idag var jag hos bvc-tanten igen. Det var en gubbe där också som hette Doktor. Först fick jag väga och mäta mig. 5,9 kg tung och 59 cm lång, väldigt fina siffror tycker jag! Sen skulle gubben undersöka mig, han la mig hit och dit och klämde och kände överallt. Till och med i mina öron! Jag var inte alls nöjd, eftersom de redan väckt mig i min förmiddagslur. Sådana fasoner va!? Sen åkte vi hem och så sov jag resten av dan, med några kortare matpauser.
Vet ni vad jag gillar väldigt mycket? Förutom mat och sånt alltså. Att titta på allt som lyser! Lampor, fönster och skärmar...så himla himla fint tycker jag! Så jag liksom nästan glömmer bort att suga på den där nappen eller handen eller vad jag nu har i munnen för tillfället. Och bara tittar på det där ljuset istället...
 |
| Åh nej! Utvecklingsfasen kommer! |
 |
| Mammagos! |
 |
| Kolla! Ett fönster! |
 |
| Trött |
 |
| På promenad med mamma |